Ibanez TS-9DX Turbo Tube Screamer

TS-9DX lanserades som en slags ”multifunktions” tube screamer. Problemet är bara att de fyra lägena är alldeles för spretiga – den börjar som en standard TS-9, med den traditionella basskärningen, och sticker sedan iväg. För varje klick uppåt på ”mode”-ratten minskar mängden dist drastiskt, medan mängden volym och bas ökar lika dramatiskt. Med den modifierade DX:en får du istället tre varianter på det välkända soundet, plus en clean(ish) boost.

  • I läge ”TS-9” får du en standard TS-808, men med bättre botten.
  • I läge ”+” får du dubbel gain mot tidigare, med standard (symmetrisk) klippning – dvs hög kompression.
  • I läge ”HOT” skiftar klippningen till asymmetrisk (Boss SD-1), vilket ger lägre kompression och mer utvolym.
  • I läge ”Turbo” hittar du en clean(ish) boost. Pedalen distar om du drar upp gainratten högt, men kan också användas för att boosta den rena signalen. Klangen har fortfarande en midboost á la Tube Screamer, vilket är perfekt för att trycka på en redan distande förstärkare eller som soloboost efter dist.

Boss SD-1 Super Overdrive Plus

Japp – plus! Inspirerad av TS-9DX med sina olika lägen ville jag göra något liknande med en billgare pedal. En SD-1 kostar ungefär en tredjedel av en Ibanez, och kan man göra något med den har man tjänat mycket. I grund och botten är en SD-1 en tube screamer, så den har potential.

I modifieringen får pedalen självklart en större gul lysdiod. Jag åtgärdar problemet med distläckage i bypassläget – det är förvisso bara ett problem som märks i en helt ren förstärkare, men det är ändå störande. Utgångssteget modifieras till TS-808, och sedan byter jag ett antal kondensatorer för att ge pedalen bättre botten och ändra tonkontrollen en smula. Sen ersätter jag klippdioderna med ett extra kretskort som har tre separata uppsättningar dioder.

SD-1 Plus klippdioder

En treläges omkopplare monteras sedan under drive-ratten, vilket ger följande lägen:

  • vänster = overdrive (4 kiseldioder för symmetrisk klippning och medium kompression)
  • mitten = dirty boost (2 lysdioder för mycket låg kompression och hög utsignal)
  • höger = mosfet (2 mosfet-transistorer ger hög kompression och en mycket naturlig overdrive)
Strata -> SD-1 Plus i ”dirty boost”-läge -> Fender Twin Reverb
Strata -> SD-1 Plus i mosfet-läge -> Fender transistorstärkare

Notera att Boss under 2019 introducerat en ny design av kretskortet till SD-1, och de pedalerna kan jag inte modifiera. Läs mer om det här. Och ja, pedalbilden ovan är kasst photoshoppad av mig – ska försöka komma ihåg att fotografera nästa pedal jag moddar… men lovar ingenting 🙂


Boss DS-1 Distortion

En klassiker! Jag har dock aldrig riktigt fastnat för den – jag har alltid tyckt den lägger sig lite för mycket ”ovanpå” förstärkarens ton, istället för att smälta ihop med den. Jag vill att en dist/overdrivepedal ska låta mera som om förstärkaren lagt i en överväxel, så nu gör den det… 🙂

Klippkretsen ändras för att göra tonen mer solitt rockig med mindre distfräs. Pedalen tappar en del dist, men tjänar en hel del rå utvolym. Perfekt för att driva på en Marshall som redan distar lite lagom. I en ren förstärkare får förstås pedalens egen karaktär mer utrymme. Med gainratten ställd lågt funkar pedalen mer som en boost, och sen passerar man ”stärkare på väg att explodera”, via AC/DC-rock till en närmast fuzz-ig karaktär med gainratten på max. För mig finns det intressantaste området på gain-ratten mellan klockan 9 och 13 – det är där pedalen blandar sig bäst med förstärkarens egen ton.

DS-1:or tillverkade före 1997 är byggda för att drivas av en 12vDC adapter – i de fall det behövs bygger jag om adapteringången för att drivas av vanlig 9vDC.

Notera att Boss andra halvan av 2016 gjorde om DS-1 (gäller ej svarta DS-1-4A 40th Anniversary-modeller), och de pedalerna kan jag inte modifiera. Läs mer om den förändringen här. Notera även att jag – i sakta mak – utvecklar en ny modifiering av DS-1, som kommer plocka fram mer mellanregister och åtgärda problemet att pedalen inte riktigt kan göra ”clean-up” (pga för mycket dist även i början av distrattens omfång). När den är färdig, kommer den ersätta den nuvarande modifieringen ovan. Och kanske kommer jag också till skott med att ta ett riktigt foto av pedalen 🙂

Stinkfoot DS-1 Amp Drive (strata -> Fender Twin)

Boss TR-2 Tremolo

En riktigt bra tremolopedal, som tyvärr lider lite av att den upplevs tappa i volym när den är igång. Eftersom effekten i sig gör att man spelar en del av tiden på lägre volym, behöver man kompensera upp volymen lite. Jag lägger helt enkelt till en treläges omkopplare där du kan välja hur mycket extra boost du vill ge pedalen. Med switchen i mitten är pedalen intrimmad för att ge intryck av 1:1 gain vid en normal tremoloinställning. Med switchen åt vänster resp höger får du två lägen med extra boost, vilket kan vara användbart för extra djupa tremolon och för att lyfta fram effekten i ljudbilden. Jag gör också ett par andra justeringar för att dämpa pedalens egenbrus.

Boss har sedan sommaren 2006 (när pedalen RoHS-certifierades) fixat till volymproblemet, och något senare började de även sätta i en liten trimpot inuti för att ställa volymen. De pedalerna måste alltså inte modifieras, men jag gör det om du ändå vill ha möjligheten att justera volymen utifrån.

Och sedan ungefär 2021 är TR-2 omdesignad igen, nu med subminiatyrkomponenter (läs mer här). Det betyder att jag inte kan modifiera TR-2:or tillverkade i Malaysia, medan de från Taiwan går bra.


Boss DD-2/3/5 Digital Delay

Boss DD-serie har blivit en klassiker bland delaypedaler. DD-2 lanserades 1983, och slog ner som en bomb i gitarrvärlden. För första gången gick det att återge signalen (hyfsat) exakt! De gamla analoga delayerna hade egenheten att ekosignalen tappade kraftigt i ljudkvalitet jämfört med direktsignalen, och delvis för att maskera det drog tillverkarna också av diskant från ekot. Ändå hävdar många idag att de analoga delayerna låter bättre och mer musikaliskt, på något sätt. Jag tror att det har att göra med att digitaldelayerna blev för exakta – det är bra att det är skillnad i klang mellan direktsignalen och ekot, annars blir det snabbt grötigt. I en mixer kan man enkelt eq:a om själva ekot, och det borde gå att göra något liknande i en effektpedal också. En som snabbt insåg detta behov var ”Analog Man” Mike Piera, som vad jag vet var den första som började modifiera dessa pedaler. Det är därför Mike som ska ha credit för den här applikationen – även om tekniken i sig är gammal som gatan, var han först med att applicera den på Boss delaypedaler.

I den här modifieringen sätter jag i en omkopplare som låter dig välja mellan två grader av diskantskärning på själva ekona. I mittenläget är ljudet helt original, så du har fortfarande tillgång till de klara och tydliga ekot om du vill. Diskantskärningen sitter i mixersektionen, så den påverkar alla ekostudsar (inklusive den första) lika mycket (mer info). Modifieringen gäller endast DD-2, DD-3 och DD-5 (och möjligen DD-3T, men det vet jag inte i skrivande stund). På DD-5 styr omkopplaren mängden diskant i A-utgångens eko, medan B-utgången har en fast medium skärning. Det finns helt enkelt inte plats i boxen för den större omkopplare som skulle krävas för att ha variabel skärning på bägge utgångarna.


Boss GE-7 Equalizer

Boss GE-7 beskrivs ibland som gitarristens ”hemliga vapen” – den kan användas för att tweaka ljudet i effektloopen (efter dist), för att jämna ut signalen från olika gitarrer, pusha på mellanregistret in i förstärkaren för solon eller som ren booster. Kombinera det med Bosspedalernas pansarvagnskvalitet, och du har en klassiker. Den har varit med länge: föregångaren GE-6 kom redan 1978, medan GE-7 lanserades 1981. Egentligen har GE-7:an bara en brist: den brusar rätt rejält. Det spelar ingen roll om man boostar eller drar ner reglarna – allt annat än 0 (mitten) innebär brus. Och inte så lite brus heller…

När jag modifierar pedalen byter jag ut alla IC-kretsar som hanterar EQ- och volymreglagen mot moderna (tystare) kretsar med mycket lägre brus och mer dynamik. Det är den viktigaste delen. Sen höjer jag ingångsimpedansen en aning och byter en del kondensatorer, för att få ett naturligare grundljud. Och om pedalen är äldre än 1997 är den byggd för att drivas med 12 volt på adapterjacket, och jag gör då om den till standard 9 voltsdrift.

Notera att denna modifiering bara gäller GE-7 tillverkade i Japan och Taiwan – jag modifierar f.n. inte den senaste versionen, tillverkad i Malaysia. De pedalerna är helt omdesignade med ytmonterade mikrokomponenter som jag inte ids pilla med. Läs mer om det här. Det är också fullt möjligt att den inte brusar lika mycket, och därför ändå inte skulle behöva huvuddelen av modifieringen.


Kontakt: andreas (at) stinkfoot.se

Kom ihåg att pedaler som ska modifieras måste vara i fullt fungerande skick.